Dagens analys

Igår skaffade jag mina inträdesböcker vilka med första blicken verkar kuiva upphöjt till 10, men så småningom borde man börja befatta sig med dem... Trevligare var dock att Hanna och Benji råkade vara samtidigt i stan å ungdomsarbetets vägnar för att skaffa material för partyhattar:)
Jag blev och fundera mycket över den diskussion vi förde om olika folkgrupper. Har speciellt funderat över vårt egna lands "folksjäl" och dess positiva respektive negativa sidor. Det som jag högt uppskattar med finsk kultur är ärligheten. Tack vare den har vi uppnått en ställning som världens minst korrumperade land och kan även därför anse oss ha hög moral på det området.
En annan mycket bra dygd som man har är ödmjukheten. Man skryter inte i onödan om saker och man lyckas alltid bibehålla humorn i "braggandet". Inte blev folk avundssjuka på bröderna Rytsölä när dessa köpte sina Lamborghinis under IT-boomen, det ansågs vara mer av en kul grej.

En annan sak som finländarna är mycket bra på är också att kontrolera sina känslor. Detta kan man se på politiken vårt land för. När jag idag vaknade fick jag höra att det varit kravaller i Tallin p.g.a rivandet av en rysk staty som hedrar de röda arméns soldaters minne som stupat under andra världskriget. I och för sig förstår jag varför esterna är bittra på ryssarna efter närmare 50 år av ockupation, men det är ingen orsak att vanära de dödas minne!
Sådant har man som tur inte gett sig in på här i Finland, utan man har på ett mycket vist sätt utvecklat handelsförbindelserna med Ryssland vilket påvisar att man har en förmåga att skilja på den underliggande bitterheten och ändå bygga kontakter som är till fördel för vårt land. Det finns ingen vits i att riskera mista alla möjligheter att föra handel med en så stor stad som St:Petersburg som också är så nära. Även tyskarna har insett möjligheterna med den ryska och ukrainska marknaden vilket har varit till fördel när de nu har börjat rida ut ur sin ekonomiska kris, så det är bra om Finland lyckas hålla sig med i utveckingen.
Jag vill i och för sig inte förhärliga östförbindelserna, ryssarna har mycket i sin historia att göra upp med och landets instabilitet ger inte heller någon bra bild för de utländska investerarna. På det viset är det också bra att finnarna har en sund skepticism mot ryssarna. Det är något man klart saknar i förhållandet till den näst största handelspartnern Tyskland. I Finland har man tydligen alltid haft en sådan bild av att tyskarna är pålitliga vapenbröder som alltid är ärliga. Resten av Skandinavien har en mera realistisk bild av det hela och låter sig därför inte alltid luras av tyskarnas vackra ord om europeisk enighet, men därför har också förhållandena dem emellan varit mera spända. Dock är det jättebra att tyska företag investerar i Finland vilket ökar på välfärden, men ibland är finnarna lite för blåögda gällande alla löften. Detta är sedan också det som finnarna oftast har problem med, man tror att alla andra är lika ärliga som man själva är. Därför har också många goda finska affärsidéer förts utomlands till ett allt för lågt pris.

Jeps, så mycket analyserat för idag, ha det bra allesammans!

Franska streck

Eftersom jag idag finner det mycket svårt att framställa en text som skulle vara flytande berättar jag istället med franska sträck situationen:

-Var i Jyväskylä under veckoslutet, träffade kusin, morbröder m.m. Jag fick lämna allt sunt förnuft och intellekt hemma och istället skratta till min morbrors och kusins galna juttun. Sedan tittade vi på Top Gun och någon dokkari om främlingslegionen.

-Var i måndags på cell-ledarkurs. Det är på sätt och vis ganska tungt, många konkreta förändringar krävs både på andligt plan och på praktikens område. Man har fått många praktiska råd som man inte ens kommit att fundera på förr, men desto intressantare blir det bara.

-Anmälde mig igår till prepkurs i Grani som kommer att sluka upp en stor del av nästa vecka. Hoppeligen faller det några guldkorn till mig och Benji från institutets enorma kornbod av information.

-Försöker effektivera denna vecka. Tyvärr har det inte riktigt lyckats. Men trots det vill jag inte börja klaga på saken eftersom desperation inte leder någonvart (har jag upplevt). Jag har bland annat försökt vakna klockan 06.00 varje morgon så att jag skulle ha mera tid för Gud och för att planera sådant han har inspirerat mig till. Det går trögt. Trots det är jag övertygad att Gud hör bön och att situationen kommer att lösa sig om jag söker Hans vilja.

-Är glad över att solen igen har tittat fram lite smått. Visst är det nedlugnande med mulet väder också, men tydligen kan jag inte dra nyttan utav det, så bättre såhär!

Delårsrapport

Joo, faktiskt, jag hade ju denna blog också! Märkte att man tydligen inte har hunnit uppdatera på flera veckor så det är på tiden. I mitt förra inlägg skrev jag om att jag var på väg till Stockholm så jag måste väl börja med att redogöra därifrån. Jag åkte dit med min far en jättehärlig vårdag då solen lyste vid Helsingfors hamn. Från M/S Mariellas däck tittade jag över staden och Sveaborg som såg så otroligt vackra ut! Nästa morgon anlände vi till Stockholm var solen likaså lyste. Vi åkte dock genast ut till Orminge/Nacka så att vi skulle hinna med allt.
På onsdagmorgon for jag sedan till Åkersberga var jag träffade Fredrik. Vi stod bl.a. på bryggan och tittade på den vackra skärgården. Mot kvällen började hans familj komma hem och de var alla jättetrevliga människor, speciellt piggade deras glada fyra-åriga bror upp min dag. Sedan for vi till församlingens ungdomssamling i Åkersberga centrum. Det var ett ungt gift par som gav råd om sällskapande vilket var intressant. Församlingen verkade ganska liten, men en mycket god kristen gemenskap rådde så det var helmi! Även tre killar från Rissne pingstförsamling (Sundbybergtrakten) var och hälsade på så vi talade lite om allmän värnplikt i Finland och om det religiösa klimatet i våra länder.
Nästa morgon förde Fredrik mig till stationen och jag for till Forum Nacka för att sköta om ärenden. Där kom jag att fundera över hur tråkig stämningen är i de svenska köpcentren, alla verkar ha någon enorm konsumtionshysteri trots att utbudet där verkar mycket mindre än exempelvis i Jumbo (som dessutom känns mycket trevligare). Nåjoo, må de ha sin köpfest, men hoppeligen finner de någon dag Jesus som kan fylla det enorma vakum som materialismen lämnar efter sig. På kvällen träffade man igen bekanta och dagen därefter var det tillbaka till Hesa.
På söndag var det sista gången man åkte tillbaka till milin var veckan bestod av att bära alla sina saker till rustförrådet och av att mottaga spaka. På torsdagen var det sedan sista adjö till brigaden, inte en dag för tidigt. Sista månaden kändes verkligen enformig, men trots det mindes jag de goda tiderna där och tog farväl av många människor som blivit mig nära och kära. Vissa kommer jag att se åter, vissa knappast mer. KBG blev även bakom, må Herren välsigna att det skall bli till uppbyggelse för de nuvarande och kommande beväringarna. Cirka 210 dagar fungerade jag som bevpastor där. Trots att det varit tungt kändes det även inspirerande och jag anser mig ha hedrat veteranernas minne bäst genom att fungera i just den tjänsten.

På påsken for jag till Easter Conference i Vasa vilket var riktigt härligt. Jag fick träffa Tiainen och Gädda och prisa Herren tillsammans med Ohi on-crewn Natte och Petter. Man lärde sig känna många nya människor och man kunde prata om viktiga trosfrågor:) Speciellt konstruktiv kändes hemresan då man satt och visionerade om framtiden med Natte. Det känns att Gud har lagt många saker på mitt hjärta, nu är det bara att börja ta itu med sakerna! Överlag har det kännts jättefint att leva på sistone, speciellt med den vetskapen om att man är frälst, halleluja! Det är så verkligt att man före läggdags bara kan falla ner på golvet och skratta av glädje och prisa Herren och be för vadsomhelst som man funderar på.
Jättehärligt har också varit att få vara tillbaka till Markus församling och ha sina vänner nära sig. Gemenskapen bygger upp så mycket. Nu har jag och Henrik även gett oss in på cell-ledarutbildningen som verkar riktigt spännande. Jag känner till konceptet redan från militiden, men att få se hur det fungerar i praktiken är megaintressant!

Imorgon bär det av till Jyväskylä för en begravning. Tyvärr kan jag inte komma på missionsprovinsmötet som verkar intressant. Borde komma tillbaka på söndag kväll. Herren med er kristna bröder och systrar!

Semester

Jeps, då har en ny vecka påbörjats och nya visdomar har den fört med sig. Förra veckan var min sista egentliga vecka i militären och det känns nog supercool! Nu återstår bara att lämna in allt stuff som man i tiderna kvitterat ut därifrån, sedan är det bara att vänta på det magiska datumet 5.4 då det är över för gott. Det har varit roligt, men på senaste har saker och ting börjat få en så stark bismak av trä att det känns att man måste börja se frammåt.
Veckoslutet började helt väl med att man träffade Härski och sedan blev man inbjuden med till Filadelfiakyrkan och lyssna på en predikant vilkens budskap var faktiskt givande. Jag gillade att han starkt underströk att under inte sker utan tro som kommer från Gud, för att ifall vi själva försöker tro vill det inte bli till något. Det är bra att få höra om dessa under eftersom den lutherska kyrkans linje i allt högre utsträckning verkar vara att sådana inte sker längre.
På lördag var det film-bastukväll hos Tommy, riktigt kiva. Jag har verkligen saknat denna gemenskap med alla ungdomar i församlingen så det var positivt:) På söndagen for jag iväg till Kyrkslätt och gratulerade min morbror på sin födelsedag, sedan till Haga var Quests bönesamling hölls. Quest är ett verkligen bra initiativ, vi får be att dess ändamål går i uppfyllelse.
På måndagen gick jag med Härski till Viiks bibba och träffade Niko där. Vi inspekterade hans studieplats och åt vid unicafe. Dessa biologer verkar ju ha mera av en stad för sig själva där, verkligen flott! Efter det gick vi till Härski och tittade filmen Metropolis där. Det är en scifi-klassiker regisserad av den österrikiske filmmakaren Friz Lang år 1927 vid Babelsberg Filmpark i Berlin. Man märker att många sammhällskritiska framtidsvisioner har sitt ursprung i denna film.
På kvällen blev det alfafest. Jag blev speciellt intresserad av Allans andakt där han talade om hur även missmod, utan att vi ens kommer att tänka på det, kan vara en synd. Det är ju verkligen frimodighetens motsatts och är till ingen uppbyggelse, utan är bara en form av feghet. Jag märker att jag har blivit mycket starkt påmind om detta på sistone. Min beväringspastorsvän i RUK i Fredrikshamn skickade mig en mail om hur han hade blivit skraj över att så många inte känner Jesus och hans frälsningsgärning, därför vill han nu i sina andakter föra fram frälsningens budskap så starkt som möjligt. Började just fundera över huruvida man själv lyckades med det under sin tid...
Idag bär det av till Stockholm var jag skall träffa vänner och släktingar. Jag kom överräns om att träffa Fredrik Winberg (reservens KBG:are) i Åkersberga. Hans församling har ungdomskväll på onsdag so ai äm loking fåårvard to dät:)

Herren med er! Vi syns!

Utmanad

Jag blev utmanad av Tommy och Jossan.

REGLER:Bloggare som blir utmanade skall skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att detta är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

1. Jag tycker om att bygga modelljärnvägar och landskap.

2. Brukar ganska ofta cyckla hemifrån till staden under sommarnätterna för att det är intressant att uppleva förorternas tystnad och stadens livlighet i den varma sommarvinden.

3. När jag skall ta en produkt från affärshyllan brukar jag aldrig ta den första, utan föredrar alltid den som är mest i mitten av raden.

4. Jag blev påkörd av vår granne när jag var ute och cycklade en vårdag 1991.

5. En gång tittade jag och min mor ett avsnitt av Teletapit och vi höll på att skratta ihjäl oss.

6. Jag känner mig obekväm i närheten av djur som stirrar hysteriskt och som är färgade i regnbågens alla färger (främst sydamerikanska grodor och fåglar som tenderar vara jätte giftiga). Papegojor har jag dock inget emot.

Jag utmanar följande bloggare:

Wallis
Aneb
Laitiska
Cobson
VH-83
Tripti

Vårfiilis!

Ack sån härlig dag man fått uppleva idag. Sol, lite värme och kyrka. Predikan som Halvar höll väckte faktiskt många tankar, speciellt gällande friden och besattheten. Det att man ser en människa som är oroad över sitt trosliv och upplever en viss oreda i det kan faktiskt vara ett friskhetstecken, medan det som till det yttre ser ut som frid och fröjd kan vara mycket bedragande. Som kristna har vi dock genom den helige Andes kraft möjligheten att genomskåda skillnaden mellan dessa och därmed hålla oss på det rätta spåret.
Gällande besattheten uppmerksammade jag speciellt Halvars jämförande av liknelsen om den orena anden och den nordiska Asa-mytologin. Precis som den orena anden, efter att ha blivit utdriven, söker en ny plats att gå till, men inte finner en utan går tillbaka till den ursprungliga personen (och dessutom med flera andra onda andar), så kommer asa-mytologin att komma tillbaka till Norden som ännu värre efter områdets avkristnande. Asa-tron hade för tio dagar sedan blivit ett officiellt trossamfund i Sverige. :/

I övrigt är allt ganska ok. Den fina solen gör dock att man inte längre har lust att åka tibax till brigaden, utan man skulle vela påbörja några andra projekt och träffa vänner med mera.. Idag borde man dessutom ha röstat, men efter att ha funderat på saken har jag inte hittat något bra alternativ, så jag tror jag låter bli.

Ha det bra och Gud med er! :)

Insomniak

Darn också! Jag kan inte kommentera andras bloggar, beror på dendär övergången till Google account som jag höjde verop över någon vecka sedan. Dagen har i övrigt annars också varit lite sådär...
Allt började med att jag vaknade klockan tre för att dejourera efter tre timmars sömn (inte direkt den optimala tiden efter lång kvällspermission). Men det var helt bra i sig, man han be under den tiden och fundera över saker (för visso ganska surrealistiska sådana). Klockan 05.45 blickade man över staden som började vakna. I Stabsskvadronen börjar lamporna tändas och inom femton minuter står beväringarna redan ute på gården. Det stämmer nog att världen alltid ser lungnare ut när man tittar på den uppifrån, ja det räcker till och med att man är på underofficerskolans sjätte våning för att inse detta!
Nåjoo, men sedan började lektionerna som var riktigt långdragna och man kände sååå ingen inspis för att gå igenom någoslags kartor över fiendens anfall och framfart i Tavastlandstrakten. Med tiden började sömnbristen göra sig påmind och så svävade man runt ett tag och kände sig så totalt frånkommen. Till sist kronades dagen fortfarande med att militärpastor Lilja började framföra sina tankar om hur kyrkan borde vara öppen för alla och hur vi bör inse att bibelns tid var en annan och hur vi bör koncentrera oss på att leva här och nu osv osv...
I och för sig ville jag på ett hövligt sätt ta upp aspekten om att Guds ord inte bör uppfattas som föråldrat, utan som evigt och inte tidsbundet, men för tillfället var jag så trött och okoncentrerad att det antagligen bara skulle ha varit till mer skada än nytta.
Sorligt nog lyckades jag inte fixa någon vikarie till KBG denna vecka, vissa är i vakt, andra behagar tydligen bara inte svara på mina meddelanden...Men nästa vecka en ny omgång!