Dagens analys

Igår skaffade jag mina inträdesböcker vilka med första blicken verkar kuiva upphöjt till 10, men så småningom borde man börja befatta sig med dem... Trevligare var dock att Hanna och Benji råkade vara samtidigt i stan å ungdomsarbetets vägnar för att skaffa material för partyhattar:)
Jag blev och fundera mycket över den diskussion vi förde om olika folkgrupper. Har speciellt funderat över vårt egna lands "folksjäl" och dess positiva respektive negativa sidor. Det som jag högt uppskattar med finsk kultur är ärligheten. Tack vare den har vi uppnått en ställning som världens minst korrumperade land och kan även därför anse oss ha hög moral på det området.
En annan mycket bra dygd som man har är ödmjukheten. Man skryter inte i onödan om saker och man lyckas alltid bibehålla humorn i "braggandet". Inte blev folk avundssjuka på bröderna Rytsölä när dessa köpte sina Lamborghinis under IT-boomen, det ansågs vara mer av en kul grej.

En annan sak som finländarna är mycket bra på är också att kontrolera sina känslor. Detta kan man se på politiken vårt land för. När jag idag vaknade fick jag höra att det varit kravaller i Tallin p.g.a rivandet av en rysk staty som hedrar de röda arméns soldaters minne som stupat under andra världskriget. I och för sig förstår jag varför esterna är bittra på ryssarna efter närmare 50 år av ockupation, men det är ingen orsak att vanära de dödas minne!
Sådant har man som tur inte gett sig in på här i Finland, utan man har på ett mycket vist sätt utvecklat handelsförbindelserna med Ryssland vilket påvisar att man har en förmåga att skilja på den underliggande bitterheten och ändå bygga kontakter som är till fördel för vårt land. Det finns ingen vits i att riskera mista alla möjligheter att föra handel med en så stor stad som St:Petersburg som också är så nära. Även tyskarna har insett möjligheterna med den ryska och ukrainska marknaden vilket har varit till fördel när de nu har börjat rida ut ur sin ekonomiska kris, så det är bra om Finland lyckas hålla sig med i utveckingen.
Jag vill i och för sig inte förhärliga östförbindelserna, ryssarna har mycket i sin historia att göra upp med och landets instabilitet ger inte heller någon bra bild för de utländska investerarna. På det viset är det också bra att finnarna har en sund skepticism mot ryssarna. Det är något man klart saknar i förhållandet till den näst största handelspartnern Tyskland. I Finland har man tydligen alltid haft en sådan bild av att tyskarna är pålitliga vapenbröder som alltid är ärliga. Resten av Skandinavien har en mera realistisk bild av det hela och låter sig därför inte alltid luras av tyskarnas vackra ord om europeisk enighet, men därför har också förhållandena dem emellan varit mera spända. Dock är det jättebra att tyska företag investerar i Finland vilket ökar på välfärden, men ibland är finnarna lite för blåögda gällande alla löften. Detta är sedan också det som finnarna oftast har problem med, man tror att alla andra är lika ärliga som man själva är. Därför har också många goda finska affärsidéer förts utomlands till ett allt för lågt pris.

Jeps, så mycket analyserat för idag, ha det bra allesammans!

Franska streck

Eftersom jag idag finner det mycket svårt att framställa en text som skulle vara flytande berättar jag istället med franska sträck situationen:

-Var i Jyväskylä under veckoslutet, träffade kusin, morbröder m.m. Jag fick lämna allt sunt förnuft och intellekt hemma och istället skratta till min morbrors och kusins galna juttun. Sedan tittade vi på Top Gun och någon dokkari om främlingslegionen.

-Var i måndags på cell-ledarkurs. Det är på sätt och vis ganska tungt, många konkreta förändringar krävs både på andligt plan och på praktikens område. Man har fått många praktiska råd som man inte ens kommit att fundera på förr, men desto intressantare blir det bara.

-Anmälde mig igår till prepkurs i Grani som kommer att sluka upp en stor del av nästa vecka. Hoppeligen faller det några guldkorn till mig och Benji från institutets enorma kornbod av information.

-Försöker effektivera denna vecka. Tyvärr har det inte riktigt lyckats. Men trots det vill jag inte börja klaga på saken eftersom desperation inte leder någonvart (har jag upplevt). Jag har bland annat försökt vakna klockan 06.00 varje morgon så att jag skulle ha mera tid för Gud och för att planera sådant han har inspirerat mig till. Det går trögt. Trots det är jag övertygad att Gud hör bön och att situationen kommer att lösa sig om jag söker Hans vilja.

-Är glad över att solen igen har tittat fram lite smått. Visst är det nedlugnande med mulet väder också, men tydligen kan jag inte dra nyttan utav det, så bättre såhär!

Delårsrapport

Joo, faktiskt, jag hade ju denna blog också! Märkte att man tydligen inte har hunnit uppdatera på flera veckor så det är på tiden. I mitt förra inlägg skrev jag om att jag var på väg till Stockholm så jag måste väl börja med att redogöra därifrån. Jag åkte dit med min far en jättehärlig vårdag då solen lyste vid Helsingfors hamn. Från M/S Mariellas däck tittade jag över staden och Sveaborg som såg så otroligt vackra ut! Nästa morgon anlände vi till Stockholm var solen likaså lyste. Vi åkte dock genast ut till Orminge/Nacka så att vi skulle hinna med allt.
På onsdagmorgon for jag sedan till Åkersberga var jag träffade Fredrik. Vi stod bl.a. på bryggan och tittade på den vackra skärgården. Mot kvällen började hans familj komma hem och de var alla jättetrevliga människor, speciellt piggade deras glada fyra-åriga bror upp min dag. Sedan for vi till församlingens ungdomssamling i Åkersberga centrum. Det var ett ungt gift par som gav råd om sällskapande vilket var intressant. Församlingen verkade ganska liten, men en mycket god kristen gemenskap rådde så det var helmi! Även tre killar från Rissne pingstförsamling (Sundbybergtrakten) var och hälsade på så vi talade lite om allmän värnplikt i Finland och om det religiösa klimatet i våra länder.
Nästa morgon förde Fredrik mig till stationen och jag for till Forum Nacka för att sköta om ärenden. Där kom jag att fundera över hur tråkig stämningen är i de svenska köpcentren, alla verkar ha någon enorm konsumtionshysteri trots att utbudet där verkar mycket mindre än exempelvis i Jumbo (som dessutom känns mycket trevligare). Nåjoo, må de ha sin köpfest, men hoppeligen finner de någon dag Jesus som kan fylla det enorma vakum som materialismen lämnar efter sig. På kvällen träffade man igen bekanta och dagen därefter var det tillbaka till Hesa.
På söndag var det sista gången man åkte tillbaka till milin var veckan bestod av att bära alla sina saker till rustförrådet och av att mottaga spaka. På torsdagen var det sedan sista adjö till brigaden, inte en dag för tidigt. Sista månaden kändes verkligen enformig, men trots det mindes jag de goda tiderna där och tog farväl av många människor som blivit mig nära och kära. Vissa kommer jag att se åter, vissa knappast mer. KBG blev även bakom, må Herren välsigna att det skall bli till uppbyggelse för de nuvarande och kommande beväringarna. Cirka 210 dagar fungerade jag som bevpastor där. Trots att det varit tungt kändes det även inspirerande och jag anser mig ha hedrat veteranernas minne bäst genom att fungera i just den tjänsten.

På påsken for jag till Easter Conference i Vasa vilket var riktigt härligt. Jag fick träffa Tiainen och Gädda och prisa Herren tillsammans med Ohi on-crewn Natte och Petter. Man lärde sig känna många nya människor och man kunde prata om viktiga trosfrågor:) Speciellt konstruktiv kändes hemresan då man satt och visionerade om framtiden med Natte. Det känns att Gud har lagt många saker på mitt hjärta, nu är det bara att börja ta itu med sakerna! Överlag har det kännts jättefint att leva på sistone, speciellt med den vetskapen om att man är frälst, halleluja! Det är så verkligt att man före läggdags bara kan falla ner på golvet och skratta av glädje och prisa Herren och be för vadsomhelst som man funderar på.
Jättehärligt har också varit att få vara tillbaka till Markus församling och ha sina vänner nära sig. Gemenskapen bygger upp så mycket. Nu har jag och Henrik även gett oss in på cell-ledarutbildningen som verkar riktigt spännande. Jag känner till konceptet redan från militiden, men att få se hur det fungerar i praktiken är megaintressant!

Imorgon bär det av till Jyväskylä för en begravning. Tyvärr kan jag inte komma på missionsprovinsmötet som verkar intressant. Borde komma tillbaka på söndag kväll. Herren med er kristna bröder och systrar!